Something went wrong.

We've been notified of this error.

Need help? Check out our Help Centre.

TOPOS FOR PLACE, PHILIA FOR LOVE

Questions about the meaning that physical places have for our sense of identity, of belonging and of home.

Almost all people have a strong connection to one place or another. Places in our physical surroundings affect us, often without us knowing it.

Throughout life we use different sorts of places to show who we are, or want to be. We create ties to places that we return to and willingly visit places that remind us of those we already like. We use places depending on what we need emotionally or socially at the time, and we use places to remind us of people that we like.

We often connect the place of our home with our family and our origins, and carry it with us throughout our lives. It becomes part of our identity.

Today, there are many of us who have several homes, who willingly or unwillingly have left our old homes and created new ones. I am one of those who have changed country and when I look at the place I have left it is with the distance I have as an emigrant, but also with longing. Places change with time, places change within us.

What does Åland look like today? What do I see now that I didn’t see before? Everything I miss, is it visible? Over 50 languages are spoken here, now. People move here from all over the world. People who leave their old homes in order to create new ones, and make the same journey that I made, only in the opposite direction. With all these questions, I’m in good company.

What is it that creates our feelings for a place? How does the connection form?

My sense of home is awoken by simple sensations. Like how it feels on my skin to swim in brackish water, or the colour of a chalk-blue inlet of the sea. The pale light of an early spring sun over town and many other impressions; smells, sounds, tastes. Maybe it is only habit? Maybe it is sensations that I have begun to associate with security?

The humanistic geographer Yi-Fu Tuan uses the word topophilia (from the Greek topos, meaning place, and philia, meaning love) as a concept that explains our emotional ties to a place. He means that the connection is created and strengthened by the sensory stimuli we experience at the place. The physical place itself need not be most important, but can rather represent the scene of the experiences and impressions that cause us to connect with the place.

According to the social psychologists Irwin Altman and Setha M Low, connection to place develops through psychological, sociocultural and long-term biological processes. The emotional link we have to those thoughts, ideas, people and memories that we associate with a place are decisive with regard to our feelings for it.

Geographer and place-theoretician Edward Relph talks about being on the inside of a place compared with being on the outside. The deepest study of being on the inside is the existential. It means to be home, to belong, that we have a lot of knowledge about a place and wish it well. A strong connection with a place can be created already in childhood and can affect us throughout our lives.

Photographer Maria Rosenlöf 2017

Sources: ”Den goda platsen”, by Stina Roos, C-essay in landscape architecture programme at SLU, Alnarp. Edward Relph’s blogg placeness.com/topophilia-and-topophils/



TOPOS SOM I PLATS OCH PHILIA SOM I KÄRLEK

Jag brukar säga att jag reser hem och att jag reser tillbaka till Sverige. Varför känns det så bra att komma ”hem”? Jag bor ju inte längre där. Vad är det som skapar vår känsla för en plats? Hur sker anknytningen? 

Det här projektet handlar om den fysiska platsens betydelse för vår identitet, tillhörighet och hemkänsla, med Åland som den plats jag undersöker. 

Min hemkänsla väcks av enkla sensationer. Upplevelser som hur det känns mot huden att simma i bräckt vatten, eller färgen i ett kritigt blått hav. Det bleka ljuset i en tidig vårsol och mängder av andra sinnesintryck; dofter, ljud, smaker. Kanske är det bara vana? Kanske är det förnimmelser jag har kommit att associera med trygghet?

Kanske kan jag låna den humanistiske geografen Yi-fu Tuans ord topophilia (från grekiskans topos, för plats och philia, för kärlek)? Han använder begreppet för att förklara våra känslomässiga band till en plats. Tuan menar att anknytningen skapas och förstärks genom de sensoriska stimuli vi erfar på platsen. Den fysiska platsen i sig behöver inte vara det primära utan kan mera utgöra scenen för de upplevelser och intryck som gör att vi knyter an till platsen.

Enligt miljöpsykologerna Irwin Altman och Setha M Low utvecklas vår platsanknytning genom psykologiska, sociokulturella och långa biologiska processer. Den känslomässiga koppling vi har till de tankar, idéer, människor och minnen som vi associerar med platsen är avgörande för vår känsla för den.

Platsteoretikern Edward Relph talar om att vara på insidan av en plats jämfört med att vara på utsidan. Det djupaste stadiet av att vara på insidan är det existensiella. Det innebär att vara hemma, att höra hemma, att vi har mycket kunskap om platsen och vill den väl. En så stark platsanknytning kan skapas redan i barndomen och påverka oss hela livet.

Stina Roos skriver i en uppsats att nästan alla människor har en stark anknytning till någon plats. Platser i vår fysiska omgivning påverkar oss, ofta utan att vi är medvetna om det. Livet igenom använder vi olika sorters platser för att visa vilka vi är, eller vill vara. Vi skapar band till platser vi återkommer till och besöker gärna platser som påminner om de vi redan gillar. Vi använder platser beroende på vad vi behöver emotionellt eller socialt för stunden och vi använder platser för att minnas människor vi tycker om. 
Vi kopplar ofta samman platsen för vårt hem med vår familj och vårt ursprung och bär den med oss hela livet. Den blir en del av vår identitet.

Platser förändras med tiden och platser förändras inom oss. När jag nu ser på Åland är det med den distans jag har som utflyttad. Hur ser det ut här idag? Vad ser jag som jag inte såg då? Syns det jag saknar? Vem är jag när jag inte längre bor här?

Idag är vi många som - frivilligt eller ofrivilligt - har flera hemma. På Åland talas över 50 olika språk. Hit flyttar människor från hela världen. Människor som har lämnat sina gamla hem för att skapa nya och gör samma resa som jag gjorde fast tvärtom. Jag tänkte att jag är i ett gott sällskap med mina frågor. Jag tror att många av oss omhuldar våra nya sammanhang, de nya gator vi gör till våra att gå på. Att vara hemma på flera platser är en rikedom. Men jag tror också att vi är många som ständigt bär en längtan och en kluvenhet.

Fotograf Maria Rosenlöf 2017

Källor: ”Den goda platsen”, av Stina Roos, C-uppsats inom landskapsarkitektprogrammet på SLU, Alnarp. Edward Relphs blogg placeness.com/topophilia-and-topophils/

Using Format